Energiskola

15 nov 2016

Vem bestämmer elpriset?

Priset på el kan variera stort över ett år och mellan olika år. Här följer en kort översikt över hur elpriset bestäms och vilka delar som ingår i summan på din elräkning.

Elektricitet är en komplicerad handelsvara. En rad olika faktorer bidrar till att bestämma priset på el, och en rad förhållanden påverkar hur och när el köps och säljs.

Mest skatt och moms
Till att börja med: själva kostnaden för elen du köper är bara en mindre del av summan på din elräkning. Den största delen består av energiskatt och moms. På varje kilowattimme el du köper läggs ett fast energiskattebelopp på för närvarande 29,2 öre. Därtill kommer moms på 25 procent av summan för elpris och energiskatt. Exempel: för en kilowattimme med elpriset 35 öre betalar du med energiskatt och moms pålagd 80,25 öre.
- Det egentliga elpriset i exemplet är i själva verket bara cirka 30 öre per kilowattimme, då en elcertifikatsavgift på 4-5 öre också läggs på innan skatten. Elcertifikatsavgiften är en statlig pålaga på all el som används för att subventionera produktionen av förnybar el, förklarar energisäljare Roger Karlsson.

Utbudet varierar
Liksom alla elhandelsbolag i Sverige köper Skånska Energi sin el från de nordiska elbörserna NordPool, för rörligt elpris, och Nasdaq, för längre avtal. Och liksom på alla andra marknader är balansen mellan utbud och efterfrågan avgörande för priset.
- Efterfrågan på el i Sverige såväl som i Norden är ganska konstant och därmed inte så priskänslig. Vi behöver el till värme, ljus och att laga mat, i princip oavsett vad den kostar. Utbudet däremot kan variera väldigt mycket, till exempel genom hur mycket vatten det finns i vattenkraftverkens magasin och hur många kärnkraftsreaktorer som är i drift.

DE VIKTIGASTE FAKTORERNA SOM STYR DE NORDISKA ELPRISERNA:

  1. Hydrologisk balans.
    Med hydrologisk balans menas hur mycket vatten som finns i vattenmagasinen. Vattenkraften är det viktigaste energislaget i Norden. Får vi inte tillräckliga mängder nederbörd framför allt i Norge och Norrland minskar produktionen och därmed utbudet av el – med högre elpris som följd. 
  2. Priset på olja och kol.
    Även om den svenska elproduktionen uteslutande är fossilfri, så importerar och exporterar Sverige el  till och från kontinenten där olja och kol i hög utsträckning sätter elpriserna. Ökar kol- och oljepriserna – så som de gjort i år – ökar också elpriset. 
  3. Temperaturen.
    Vid starka köldknäppar eller längre perioder av kyla ökar efterfrågan på el väldigt mycket. Kan inte utbudet matcha efterfrågan går elpriserna upp. 
  4. Vind och sol.
    Vindkraft och solkraft är billiga produktionskällor men går ej att planera. Vid bra blåsdagar och, bra soldagar strömmar billig energi in i systemet och då sjunker elpriserna. I Danmark har vi till och med haft extremfall med stunder av negativa elpriser, det vill säga producenterna har betalat för att få ut sin el på marknaden.

Läs mer om hur elmarknaden ser ut just nu.