31 okt 2018

Solceller i Ystad: Känslan är viktig, inte bara minskade kostnader

Lars och Birgitta Helgstrand berättar om att skaffa solceller till sitt sommarhus i Nybostrand – inklusive fakta och kalkyl.

– Känslan att solenergin bara finns där. Och att vi kan ta vara på den själva. Den känslan är viktig för oss. Utöver att vi minskar våra kostnader.

Är det rätt beslut för oss att satsa på solceller till sommarhuset? Från början var de inte riktigt överens om den saken, Lars och Birgitta Helgstrand. Pensionärer båda sedan några år och boende i sitt sommarhus i Nybostrand utanför Ystad ungefär halva året.

Huset byggdes 2010 och har en årsförbrukning av el på cirka 10 000 kilowattimmar. Nå, när Lars och Birgitta i slutet av oktober bjuder in till en fika i sommarstugans kök så sitter 25 solpaneler fint på plats på taket – så det råder inget tvivel om att svaret på den inledande frågan blev ”JA”.

Solceller eller Kanarieöarna…?

Lars och Birgitta berättar hur var och en tänkte.

– Med de besparingar vi gör genom att producera vår egen el, kommer vi enligt kalkylen att få mellan 6 och 10 procents ränta på de pengar vi investerar i solceller. Det är ju bättre än 0 procents ränta på banken tyckte jag, säger Lars.

– Men till skillnad från pengar på banken så är pengar investerade i solceller låsta. Vi kan inte ta lite av dem och åka till Kanarieöarna till exempel… vi är ju pensionärer och har vår tid nu, vem vet hur framtiden ser ut? Så ungefär tänkte jag, berättar Birgitta.

– Vi minskar våra kostnader redan från dag 1, men visst, det tar nio år innan vi kan räkna hem investeringen, säger Lars.

– Kan jag få en eldriven rollator då?! säger Birgitta med ett skratt.

– Skämt åsido. Känslan att solenergin bara finns där. Och att vi kan ta vara på den själva. Den känslan är viktig. Utöver att vi minskar våra energikostnader med fem tusen kronor om året och tjänar lika mycket på att sälja överskottet av vår solel.

Stort energiintresse

Makarna Helgstrand har ett stort intresse av energifrågor och nyskapande energilösningar som sträcker sig ända tillbaka till oljekrisens år på 1970-talet.

– Vi var faktiskt bland de allra första i Sverige att skaffa jordvärmepump 1976. I samma veva provade vi att köra vår dieselbil på rapsolja. Det luktade korvkiosk och hamburgerbar om oss när vi kom körande men fungerade alldeles utmärkt! minns Birgitta.

Med ett yrkesliv i lantbrukssektorn har de haft fler möjligheter att prova nya energilösningar, bland annat då Lars verkat som journalist och redaktör för dess ledande tidningar Land och Lantmannen.

– 20 år innan etanolboomen testade vi Sveriges första etanoltraktor på uppdrag av tidningen Land. Då fanns ju inte etanol på bensinmackarna, så jag fick särskilt tillstånd att blanda mitt eget bränsle. Traktorn fungerade perfekt, men då, i slutet av åttiotalet, gick det inte att få ekonomi i en större satsning, säger Lars.

Lokalt och stabilt avgjorde – samt hembesök

Det är nästan lite märkligt att Lars och Birgitta skaffar solceller först nu… eller?

– Vi har varit nyfikna på solceller länge, men vi har velat vänta in teknikutvecklingen. När regeringen införde solcellsstödet på bred front ifjol kände vi att vi inte kunde vänta längre!

Lars och Birgitta ansökte om stöd, fick det beviljat och gjorde sedan en noggrann upphandling då de tog in offerter från ett stort antal solcellsleverantörer. Valet föll på Skånska Energi.

– Skånska Energi var inte allra billigast. Men vi vill ha en lokal leverantör som också är ett stabilt företag – tio års garanti på solcellerna är ju inte mycket värt om leverantören går i konkurs efter fyra, eller hur? säger Lars.

– Och så en viktig faktor: Skånska Energi ville gärna komma hit i förväg för att titta på förutsättningarna på plats; mäta och diskutera var ledningarna ska dras och så för att det ska bli snyggt, säger Birgitta.

– Det var ingen av de största leverantörerna beredd att göra.

Fakta och kalkyl

Så här ser Lars och Birgitta Helgstrands solcellslösning ut, inklusive några ekonomiska nyckeltal:

25 solpaneler är monterade över 41 kvadratmeter takyta, med en lutning av 45 grader.
Solcellerna har en installerad effekt av 7, 375 kilowatt (kW) och beräknas i genomsnitt producera 8 436 kilowattimmar (kWh) el om året.
Hälften av den egenproducerade solelen (4 218 kWh), beräknas gå till den egna förbrukningen, andra hälften (4 218 kWh) ut på elnätet till försäljning.
Av sin genomsnittliga årsförbrukning på cirka 10 000 kWh kommer Lars och Birgitta därmed att behöva köpa in 5 782 kWh. Det innebär att solcellerna kommer att stå för 42% av elförsörjningen.
Deras kostnader för inköp av el beräknas minska med cirka 5 000 kronor om året. Samtidigt beräknas de få intäkter av såld egenproducerad solel på cirka 5 500 kronor om året. Därmed har solcellerna en sammanlagd positiv inverkan på ekonomin med cirka 10 500 kronor om året.
Lars och Birgittas solcellsanläggning kostar totalt cirka 140 000 kronor (inkl. moms). Solcellsbidraget på 30% sänker dock nettoinvesteringskostnaden till 98 000 kronor.
Solcellerna ger en årlig avkastning på 10,6% och en återbetalningstid på 9 år.